Som ödet vill
Fateme Behros
Flykten från Iran blir inte den enkla ridtur som familjen planerat. De får vistas i veckor i bergen innan de kan ta sig till Turkiet där nya människosmugglare och strapatser väntar.
Först efter flera månader kommer de äntligen till Sverige. En gripande berättelse om vad anpassningen till det nya livet kostar familjegemenskapen. Fateme Behros kom som flykting till Sverige från Iran 1983. Som ödet vill var hennes debutbok.
Författare:
Fateme Behros
Åldersgrupp:
Vuxen
Bindning:
Pocket
Pris:
26
Antal sidor:
368
Genre:
Vuxenromaner
ISBN:
91-7221-471-6
Lagerstatus:
Boken finns i lager
Författarinformation
Fateme Behros
”Att leva i exil, tappa fotfästet och ideligen känna sig spänd, nästan sjuk av längtan efter samhörighet, tillhörighet och efter att bli en del av helheten”, så skrev Fateme Behros 2001 i en artikel i tidskriften Svensk Bokhandel. Textutdraget på-minner starkt om berättarjagets situation tiden efter hennes flykt till Sverige i romanen Som ödet vill. Berättelsen är inte självbiografisk men känns i sin direkthet och närhet tydligt självupplevd. Liksom Malihe flydde Fateme under mycket svåra förhållanden med sin man och sina barn från Iran över bergen till Turkiet. Familjen kom till Sverige 1983 och hoppades på en ny start i livet då Fateme Behros man plötsligt avled. Hon drabbades av en svår depression och isolerade sig i sin bostad under närmare ett års tid. Slutligen förlöstes hon ur sin förtvivlan och språklöshet när hon började skriva på persiska. I ganska rask följd kunde hon sedan publicera titlar med fackboksinriktning på persiska som: Om skolan i Sverige, Vi moderna flickor och andra berättelser. Hon skrev också en bok med titeln Svensk - persiska ordspråk, där hon jämför ordspråk gemensamma för båda språken.
Fateme Behros hörde i Iran till en välutbildad medelklass. Hon hade studier i persisk litteratur i bagaget när hon kom hit. I Sverige utbildade hon sig senare till hemspråkslärare. Att erövra ett nytt tungomål var för henne inte något oöverstigligt. Som ödet vill är författad på svenska, språket hon tillägnade sig genom att enträget läsa Selma Lagerlöf, Pär Lagerkvist, Kerstin Ekman med en ordbok till hands. Berättelsen om Malihe tog henne sex år av mödosamt skrivarbete. Sedan dess har hon givit ut ytterligare två romaner, Fångarnas kör och I skuggan av Sitare. Genom att skriva på svenska, menar hon, ökar hennes chanser att nå ut med sitt budskap till alla människor runt om i landet oavsett härkomst. På så sätt kan hennes berättelser fungera brobryggande. Tillsammans med en rad andra invandrarförfattare har hon också medverkat i den internationella antologin Världen i Sverige (red Madeleine Grive, En bok för alla, 1995).
I förordet till Som ödet vill frånsäger hon sig romanens hundraprocentiga autenticitet; hon säger sig vilja skydda landsmän och andra som varit familjen behjälplig under flykten. Men greppet får, kanske utan avsikt, också en annan verkan; genom att undvika att vara till fullo självbiografisk, att förflytta fokus utanför sig själv och blanda in fiktiva element får hon det konstnärliga spelrum som med ens gör henne till romanförfattare.
Invandrartemat har sedan följt Fateme Behros. Fångarnas kör handlar om en iransk kvinna, Shabtab, som för att komma bort från ayatollornas regim, tackar ja till att gifta sig med en invandrad iranier i Sverige. Äktenskapet mellan en konservativ man och en frihetslängtande kvinna blir ytterst konfliktfyllt. I skuggan av Sitare tar upp problematiken kring heder och hedersmord och i centrum står Sitare en ung kvinna som revolterar mot de sina, vilket väcker familjens vrede och skam.
”Att tappa fotfästet”, ”att vara sjuk av längtan efter samhörighet och efter att bli en del av helheten” är ett sårbart och skört mänskligt tillstånd. Fateme Behros skildrar situationen med en oerhörd pregnans men berättar också om den överlevnadskraft som kan växa ur en sådan ömtålighet.
Eva Dahlström
Böcker av Fateme Behros
– fråga efter dem i bokhandeln och på biblioteket.
Som ödet vill, 1997, Fångarnas kör, 2001, I skuggan av Sitare, 2004